Svenska kraftnät gör sig icke besvär…förrän de överväger att GRÄVA luftledningen mellan Munga – Hamra!
Svenska kraftnät har för avsikt att bygga en 400 kV-luftledning mellan Munga och Hamra fastän det går att gräva ner den.
För att samordna åsikter, protester och inlagor har vi organiserat oss och startat föreningen: ”Munga-Hamra intresse och sakägarförening”.
5 fördelar med att gräva ner elledningen mellan Munga och Hamra!
Mindre sårbarhet för väder och miljö:
Elledningar som är utsatta för väderförhållanden som starka vindar, is och snö kan orsaka strömavbrott. Genom att gräva ner elledningar skyddas de mot dessa element, vilket minskar risken för strömavbrott.
Estetiskt utseende:
En annan fördel med att gräva ner elledningar är att det ger ett renare och mer estetiskt utseende. Ledningar som hänger fritt från stolpar kan ofta se röriga och oorganiserade ut. Genom att gräva ner elledningar kan man gömma dem från synvyn, vilket ger en mer attraktiv miljö.
Ökad pålitlighet:
Genom att gräva ner elledningar minskar risken för att ledningar skadas eller bryts, vilket kan leda till strömavbrott. Detta ökar pålitligheten för elförsörjningen.
Minskad säkerhetsrisk:
Ledningar som hänger fritt kan utgöra en säkerhetsrisk, särskilt för barn som kan klättra på stolpar eller dra i ledningarna. Genom att gräva ner elledningar minskar man risken för olyckor och skador.
Ökad livslängd:
Ledningar som är skyddade från väder och miljö har en längre livslängd än de som hänger fritt. Detta minskar kostnaderna för underhåll och reparationer över tid.
Sammanfattning av sakägarnas krav och protester
Utifrån gällande rätt vill vi med denna skrivelse rikta vår protest mot Svenska Kraftnäts förslag till dragning av högspänningsledning mellan
Munga och Hamra.
Vi har gjort en kortfattad miljökonsekvensbeskrivning utifrån ett antal parametrar som fågelliv, kulturlandskap, hälsoaspekter, jordbruk,
besöksnäring och bedömt ingreppen utifrån gällande lagstiftning.
Vi kräver att Svenska kraftnät utreder och besvarar våra ställningstaganden och krav såsom dessa presenteras i anslutning till varje avsnitt.
Vi sakägare hävdar att den föreslagna ledningssträckningen orsakar materiella såväl som immateriella förluster av land, landskap och vår lokala rådighet däröver. Den innebär ett allvarligt intrång i vår livsmiljö, i det ekosystem vi lever i, i vårt kulturlandskap samt i våra fastigheter. Dragningen försvårar och förhindrar jordbruksnäringen, besöksnäringen samt utvecklingen av framtida näringar.
Vårt yttrande visar att alternativet med markförlagd likströmskabel är det enda alternativ som inte fördärvar vår livsmiljö. Vi kräver därför att detta alternativ genomförs.
Bakgrund
Svenska kraftnät har för avsikt att bygga en 400 kV-luftledning mellan Munga och Hamra. Såsom berörda sakägare i ärendet gällande förslag till sträckning A/A1 vill vi härmed framföra våra synpunkter. Svaret utgår från nationell lagstiftning och nationella riktlinjer och hur detta
kommer i konflikt med den av Svenska kraftnät föreslagna sträckningen av luftledningen. Vårt svar är uppdelat i fyra avsnitt, varav det första behandlar miljökonflikter, det andra försörjningskonflikter och det tredje diskuterar den demokratiska rätten till protest och möjligheten att diskutera alternativ. Utifrån dessa resonemang och exemplifieringar riktar vi våra krav. Det fjärde avsnittet utgörs av en formell protest mot Svenska kraftnäts genomförande av samråden den 9 och 10 maj 2022.
Västvärlden står inför den fjärde industriella vågen vilken kännetecknas av önskan om att lämna de tre tidigare stadiernas beroende av fossil energi. Kraftkällan i den nya vågen förutsätts i stället bli grön el. För att detta ska låta sig göras utan att upprepa tidigare svåra miljöproblem krävs eftertanke, mod och kapital. Trots kunskap om klimatförändringar och behovet av ny teknik tycks dock den svenska satsningen kännetecknas av föråldrad infrastruktur och förhastade lösningar uppkomna i samband med akut energibrist i en orolig omvärld. Vi menar dock att Sveriges energibehov måste tillfredsställas med modern teknik och undvika att upprepa de svåra miljökonsekvenser som tidigare industrialiseringsvågor medfört, vilka det tog närmast ett sekel att uppmärksamma och nödtorftigt åtgärda. Industrialiseringen efter andra världskriget hade många drag av klassisk planekonomi där konsekvenserna för naturmiljön och människors livsomständigheter negligerades. Först när konsekvenserna
uppmärksammades efter något decennium uppenbarades en rad målkonflikter och den fysiska riksplaneringen inleddes med åtföljande skyddslagstiftning som senare i stor utsträckning övergått i EU-rätt. Svenska kraftnät är ett statligt affärsdrivande verk med enda egentliga uppgift att organisera transmissionsnät på mest konstadseffektiva vis. Rimligen får ett sådant affärsverk med sitt starka beroende av kommersiella
underkonsulter finna sig i att dess verksamhet prövas mot befintlig lagstiftning. Vi finner det oansvarigt om ekomodernismen innebär nya svåra konsekvenser för miljön, för människors möjlighet till försörjning och hälsa liksom för identitet, kontinuitet och rådighet över historiska landområden. Vi hävdar därför vår demokratiska rätt att protestera.
Några av de rättsliga utgångspunkter vårt yttrande utgår från…
Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken skall tillämpas så att både människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter och att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, likaså skall den biologiska mångfalden bevaras. Mark, vatten och fysisk miljö skall i övrigt användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Fysisk miljö som har betydelse från allmän synpunkt på grund av sina naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada dessa. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket (1 kap 1§ och 6§, Miljöbalken).
De inledande bestämmelserna i Kulturmiljölagen stadgar att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. Bestämmelserna i lagen syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. Ansvaret för kulturmiljön delas
av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas (1§ Kulturmiljölagen 1988:950).
Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. (2 kap. 3§ Miljöbalken).